Återigen var jag lite sugen på att skriva ett inlägg.
Det var ju ett tag sedan sist, tappade visst intresset någonstans.
Idag firar vi vår 6:e bröllopsdag, fattar inte vart tiden tagit vägen.
Vi har varit tillsammans i 9 fantastiska år, under tiden har vi hunnit
flytta 3 ggr, skaffa 1 barn, köpt 2 bilar, konverterat 2 hus till uppvärmning med pellets, bytt jobb 5 (jag) respektive 1 gång, varit på 3 utlandssemestrar, kört fram och tillbaka till farmor oräkneliga gånger.
Listan på vad vi hunnit uppleva tillsammans kan göras hur lång som helst, ändå är det de små sakerna jag älskar mest, som att ligga när, när hon ger mig en av sina underbara blickar eller bländar mig med sitt fantastiska leende eller när hon bara vill vila sitt huvud mot min axel.
Jag är en stor beundrare av hennes stora driv, kanske framför allt är jag inponerad av hur hon verkligen har tagit tag i sitt liv och gjort stora förändringar.Hon har verkligen jobbar hårt och det har gett fantastiska resultat.
Så till dig min kära, vill jag bara säga att jag älskar dig och att jag ser fram emot att skriva ett nytt inlägg om en så där 6 år.
Detta var en av våra solosånger i kyrkan
Annie’s song ( John Denver)
You fill up my senses
like a night in the forest
like the mountains in springtime,
like a walk in the rain
like a storm in the desert,
like a sleepy blue ocean
you fill up my senses,
come fill me again.
Come let me love you,
let me give my life to you
let me drown in your laughter,
let me die in your arms
let me lay down beside you,
let me always be with you
come let me love you,
come love me again.
You fill up my senses
like a night in the forest
like the mountains in springtime,
like a walk in the rain
like a storm in the desert,
like a sleepy blue ocean
you fill up my senses,
come fill me again.
JÄD
/P